Från Värendsvallen till dagens arena - fotbollens hem i Växjö
Fotbollsarenan i Arenastaden i Växjö har hunnit bära tre namn – Myresjöhus Arena, Visma Arena och sedan sommaren 2025 Spiris Arena – men berättelsen börjar långt tidigare, på klassiska Värendsvallen ett stenkast bort. Det här är historien om hur Smålands fotbollshuvudstad bytte en sliten guldarena mot en av landets mest genomtänkta fotbollsanläggningar.
Värendsvallen invigdes 1966 i västra Växjö och fick nästan omgående uppleva sin största publikafton: 26 404 åskådare bänkade sig vid kvalmatchen mot IK Brage 1967 – en siffra som aldrig överträffades. Som nykomling chockade Östers IF sedan hela fotbollssverige genom att vinna SM-guld direkt 1968, en säsong då hemmamatcherna i snitt drog 15 622 åskådare. Guldet följdes av cupseger i Svenska cupen 1977 och ytterligare tre mästerskap 1978, 1980 och 1981.
Under dessa år var Värendsvallen, med plats för drygt 15 000 åskådare, en av svensk fotbolls stora scener. Öster blev arenan trogen ända till den 23 augusti 2012, då den sista tävlingsmatchen spelades – mot just IK Brage, samma motståndare som vid publikrekordet 45 år tidigare.

När kraven på moderna fotbollsanläggningar skärptes stod det klart att Värendsvallen gjort sitt, och planerna på en ny arena i det framväxande Arenastaden tog fart. Östers IF stod själv som byggherre, entreprenören NCC byggde och Arkitektbyrån ritade – med en karaktäristisk träfasad i olika röda nyanser som blivit arenans signum. Den 29 mars 2011 sålde klubben namnrättigheterna till husföretaget Myresjöhus, och två dagar senare, den 31 mars 2011, inleddes bygget. Arkitekterna satte publikupplevelsen främst: öppna siktlinjer mot planen, loger samt restaurang- och konferensytor som gör att huset lever även mellan matchdagarna.
Prislappen stannade på omkring 200 miljoner kronor, och byggnaden belönades 2013 med Växjö kommuns byggnadspris.
Den 1 september 2012 invigdes Myresjöhus Arena med en jubileumsmatch där ett trettiotal profiler ur Östers historia deltog, däribland Thomas Ravelli. Två dagar senare, den 3 september, spelades den första tävlingsmatchen: 12 173 åskådare såg Öster och IFK Värnamo dela på poängen, 1-1, i Superettan.
Flytten gav omedelbar utdelning. Med i snitt 4 733 åskådare i ryggen vann Öster Superettan 2012 och tog klivet upp i Allsvenskan, där laget säsongen 2013 spelade fotboll i högsta serien på den nya arenan inför i snitt 5 751 åskådare per match.

Redan första sommaren som fullvärdig arena fick Växjö internationellt besök: under dam-EM 2013 spelades tre gruppspelsmatcher och en kvartsfinal här. Eftersom UEFA inte tillåter sponsornamn används det neutrala namnet "Växjö Arena" vid internationella matcher. Arenan har också varit hemmaplan för damallsvenska Växjö DFF.
Sommaren 2018 byttes naturgräset ut mot hybridgräs, där konstfibrer förstärker den naturliga grässvålen - ett underlag som klarar betydligt mer spel utan att tappa kvalitet.
Den 1 juli 2020 tog programvaruföretaget Visma över namnrättigheterna och arenan döptes om till Visma Arena. Under det namnet fick Växjö på nytt se allsvensk fotboll: Öster säkrade avancemang från Superettan 2024 och spelade säsongen 2025 åter i högsta serien, om än med nedflyttning som facit.
Mitt under den säsongen, i juni 2025, bytte arenan namn för andra gången - huvudpartnern Visma Spcs hade blivit Spiris, och arenan följde med som Spiris Arena genom ett avtal som sträcker sig till 2030.
I dag rymmer arenan 12 000 åskådare - 10 000 sittande och 2 000 stående - och är klassad som klass 3-arena enligt UEFA:s regelverk. Den ligger mitt i Arenastaden, där fotbollen delar kvarter med ishockey, friidrott och en rad andra idrotter. Med sin röda träfasad, sina konferensytor och sitt läge som samlingsplats för idrotts-Växjö har arenan på drygt ett decennium hunnit bli precis det Värendsvallen en gång var: stadens gemensamma vardagsrum. Namnen på fasaden skiftar - fotbollen och Öster består.